solberget admin login

IDÉERNA BAKOM

EN MÄNSKLIG TRÄDGÅRD

Ordet kultur betyder odling. När människor kultiverar sig odlar de sig själva. Solbergets utgångspunkt är att varje individ är, eller skulle kunna vara, sin egen "trädgårdsmästare". Den som är bäst lämpad att odla människan är människan själv, i sin allra vidaste bemärkelse.

En god trädgårdsmästare i den organiskt växande trädgården är inriktad på att skapa gynnsamma livsvillkor för det som odlas. Helt avgörande är att forma ett gott sammanhang för ett friskt växande, för liv - för utveckling. Att preparera jorden före sådd, vårda plantorna som sedan grönskar och blommar för att därefter ge oss frukten som kan skördas. Trädgårdsmästaren arbetar med ljus, värme, luft, vatten, jordmån och med en ömhet inför det vardande.

Trädgårdsmästaren frilägger sammantvinade rotsystem och gallrar bland alltför optimistiskt utskjutande skott. Ibland måste växtgestalten ansas för att på önskvärt sätt kunna komma vidare i sin utveckling. En stor del av arbetet består av att ge sig tid att lära känna växten och platsen, att skapa en relation till det växande i dess sammanhang, att förbinda sig med det växande. Den som är intresserad av verkligt växande och utveckling prövar sig fram. Trädgården blir till ett kreativt rum. I detta rum uppstår ett bärkraftigt och meningsfullt förhållande mellan människa och det som växer. I trädgården skapar människan livsrum för det växande.

Beskrivningen av trädgårdsmästaren är ett försök till bildgestaltning av en atmosfär, en stämning, en anda som vi vill försöka frammana och skapa inom Solberget. I fokus ställs det mänskliga kulturella växandet. Och vi tar med oss bilden av det organiska växandet och trädgårdsmästaren för att forma en offentlig arena för skapande kultur, där människor ges möjlighet att odla sig själva. Inriktningen är att tillhandahålla förutsättningar för ett kulturellt växande. Det centrala blir människors samarbete, aktivitet, förverkligande av idéer och sätt att uttrycka sig samt att detta får ta tid i anspråk.

TIDSENLIGHET

  • Vad kännetecknar vår tid?
  • Vilka är vår tids möjligheter?
  • Vad lider vi brist på?
  • På vilket sätt behöver samhället omformas för att möta vår tids situation?

Dessa frågor ligger till grund för Solberget. Under en längre tid har vi levt och arbetat med dessa frågeställningar. Ur detta framstår nödvändigheten av tidsenliga "arenor" och mötesplatser där människors fria skapande och behov att uttrycka sig möjliggörs.

Inom Solberget finns en tilltro till och ett verkligt förtroende för den skapande människan, som formar fritt med sina händer och sin tanke. Som griper verkligheten och formar den, omformar den. När människor också möter andra i detta skapande uppstår kontaktytor som genererar idéer, engagemang och entusiasm.

KVANTITET - KVALITET

Liv kan uttryckas i kvantitet och kvalitet där kvantitet beskriver yttre egenskaper som mängd och storlek medan kvalitet talar om egenskaper av inre värde. Kvantitet kan fångas vid en snabb flyktig iakttagelse där uppmärksamheten oförbindligt sveper från det ena till det andra och bara snuddar vid fenomenets yttre sida. Det går att hinna med mycket på kort tid och ett överdrivet intresse för kvantitet riskerar dagar av varken rast eller ro. Kvalitet visar sig bara om uppmärksamheten blir till ett intresse som tränger bakom, kommer under ytan och med hjälp av olika sinnen fördjupar och närmare förbinder sig med saken. Att upptäcka kvalitet är som ett konstnärligt skapande.

Om vi ser på vår tid med avseende på kvalitet och kvantitet omges vi ständigt av kvantitet medan kvalitet börjar bli en bristvara. Våra sinnen fylls mer och mer av yttre intryck som kommer allt snabbare och vi får svårare att förbinda oss med och fördjupa oss i det vi möter. Intrycken blir osmälta och därmed en belastning för kropp och själ. Det medför i sin tur att det blir svårare att förstå, hantera och påverka livet, se sammanhang och det meningsfulla i vardagen. Till slut riskerar vi att bli främmande inför livets olika fenomen, för varandra och oss själva.

HÄLSA - OHÄLSA

Den svenska ohälsan är väl dokumenterad, om än inte till fullo förstådd. Men vi känner mycket väl till kostnader, lidande och förlorad kreativitet som är förknippade med detta samhällsproblem. Hos vissa människor har ohälsan tagit sig ytterst konkreta uttryck. Hos andra ligger den gömd under ytan, men potentialen finns där. Kvar återstår några personer som kanske fortfarande känner sig, och av andra kan uppfattas, som genuint friska.

Den amerikanske psykologiprofessorn Abraham Maslow var förmodligen den förste i modern tid som började intressera sig för friska människor. Maslow identifierade några särskilt friska människor och fann att dessa skiljde sig från de som ansågs "normala". Enligt Maslow kännetecknades dessa friska personer av följande drag:

  • Bättre realitetsförmåga och omdömesbildning
  • Accepterar sig själva, andra och naturen
  • Spontana, enkla, naturliga och autentiska
  • Ej egocentrerade, utan inriktade mot saken – uppdraget, bärs av en "livsmission"
  • Behov av privatliv, kan utan obehag vara ensamma
  • Autonoma, självständiga gentemot kultur och miljö
  • Värderar livet, häpnas, blir rörda
  • Präglade av översinnliga erfarenheter
  • Socialt intresserade
  • Lätt för att umgås med alla människor
  • Demokratiska i djupaste bemärkelse
  • Lider ej av kronisk osäkerhet, kan skilja på medel och mål
  • Filosofisk humor, svårt för att skratta åt andras misslyckanden
  • Utan undantag kreativa
  • I självständig harmoni med sin kulturs normer och värderingar

SALUTOGENES - PATOGENES

En strävan inom Solberget är att arbeta efter ett så kallat salutogent förhållningssätt. Det vill säga fokus läggs på vad det är som gör att människan är och förblir frisk. Salutogenesen rör källorna för kroppslig, själslig och andlig hälsa. Detta koncept utgör grunden till en ny världsbild, en exemplarisk och ny forskningsinriktning. Perspektivet inspirerar och genomsyrar såväl verksamhet, aktiviteter, fysisk miljö som socialt klimat inom Solberget.

Det paradigm som sedan trehundra år annars gällt inom medicinen handlar om patogenes: Var kommer sjukdomen ifrån? I det sambandet utvecklades också begreppet prevention. Att förebygga en sjukdom i patogenesens mening innebär att förhindra och utesluta sjukdomsalstrande faktorer. Vare sig det handlar om sjukdomens uppkomst eller om att förebygga den, står alltså sjukdomen i förgrunden.

Inom engelskspråkiga områden har det utvecklats ett salutogenetiskt koncept ända sedan 1960-talet. I andra länder togs salutogenesen först på 1990-talet upp inom den politiska och akademiska debatten. Fram till dess var nämligen det gamla patogenetiska konceptet ännu någorlunda finansierbart. Kostnadsexplosionen inom sjukvården har gjort att man nu öppnar sig för det nya, för salutogenesen.

NÖDVÄNDIGHET

En stabil ekonomi kräver tillräckligt många friska människor. Det är därför betydelsefullt att samhället i större utsträckning förmår erbjuda konkreta insatser som möjliggör för individen att kunna bevara sin hälsa. Ansvaret för hälsan är både individens och samhällets. För att individerna i längden ska fortsätta kunna uppnå och bevara sin hälsa måste också samhället – den sociala organismen – vara sund. Hälsa är ett samspel mellan individ och samhälle.

För att komma tillrätta med den ökande ohälsan och andra sociala problem måste det nödvändiga sättet vara att verkligen nalka sig människan och livet. Vi bör mycket mera inrikta oss mot att öka vår kunskap om vad en människa egentligen är. Vi behöver också bli betydligt mera kunniga i att stimulera människans inneboende självläkande förmågor. Samtidigt måste vi också bygga ett friskt samhälle. Ett samhälle som är sunt i sina grundstrukturer.

Solberget är en kultursocial uppfinning. Initiativet rör sig inom fältet kultur – hälsa. Ingen enskild faktor stimulerar människans självläkande i sådan utsträckning som eget skapande och konstnärliga aktiviteter. De krafter som är verksamma vid eget skapande och konstnärligt övande är identiska med de läkande krafterna. Att etablera en relation till eget skapande utgör ympämne mot ohälsa och näring för kreativiteten. Det är att börja ösa ur hälsans källor.

Mot bakgrund av dessa sammantagna fenomen i vår tid ser vi behovet av Solberget som en offentlig arena för skapande kultur. Det är ytterst angeläget att skapa förutsättningar för människors möten, för att pröva, "forska" och för att inspireras, socialt, kulturellt och konstnärligt. Kultur är en hälsofrämjande kraft.

Det finns mycket som tyder på att nästa stora konjunkturuppgång sker inom psykosocial hälsa, inom de sociala tjänsternas marknad. Också av denna anledning är det betydelsefullt att ligga långt framme kring vad som ger hälsa. Idag saknas mötesplatser och arenor för eget skapande. Med Solberget bildas förutsättningar på bred front för eget skapande. Solberget skulle ge en attraktivare livsmiljö vilket i sin tur också skulle medföra regional utveckling.

kULtuRDokTORn